Millans krypin


Ligga kvar 
30 maj, 2015, 12:25
Filed under: Uncategorized

 

Jag förstår att Hugo hellre vill ligga kvar i mammas säng än att gå ut. Småregn och 8 grader…härlig vår. INTE 

Annonser


Ut och spring
26 maj, 2015, 09:20
Filed under: Uncategorized

Mina ruskigt snabba löparskor   

Ja ok då, så värst snabba är de inte, bedriften ligger mer i att jag faktiskt tagit mig ur soffan.  

Tog dessutom elljusspåret direkt efter, vilket är 1,8km till.

Så 5km i söndags och totalt 6,4km idag, i mitt tempo, sakta och makligt med inslag av att gå vid behov. Men allt är bättre än inget!



Saknar 
24 maj, 2015, 09:51
Filed under: Uncategorized

Idag kommer de här tokungarna hem igen. Längtar massor efter dem 💕    



Mmmmmums Måns 
24 maj, 2015, 09:49
Filed under: Uncategorized

Inte för att jag är nåt jättefan av schlager men bjuds det på kalas så gör det.

 

Och inte ska jag sticka under stol med att han är fin att titta på och sjunger en bra låt. Gillar koreografin väldigt mycket!

Sen är vi vann är ett plus i kanten 👍

  



Tur att det…
18 maj, 2015, 06:20
Filed under: Uncategorized

 Finns nåt att sysselsätta sig med när man är sjuk….efter en lång lång väntan kom äntligen traktorn /gräsklipparen, som klipper gräset på församlingshemmet mitt emot där vi bor, runt till rätt sida  



Små killarna 
17 maj, 2015, 10:33
Filed under: Uncategorized

  

Först hade Hugo feber, sen fick Wille magsjuka, sen fick Wille även feber. Nu är Wille förkyld och Hugo har fortfarande feber, 5 dagar nu, hoppas att det blir bra snart.

Man kan säga att man är lite otillräcklig när man är själv med två små sjuka barn. Båda vill vara nära, klänga, klättra, bråka, ligga på samma plats i soffan, inte äta, sova dåligt…

Man kan lätt säga att mammans humör inte är på topp precis, samtidigt som jag tycker synd om pojkarna.  



Det går bra nu 
14 maj, 2015, 12:52
Filed under: Uncategorized

  

Har det stått på tavlan på förskolan i veckan. Jo tack, jag märkte det i natt 😷

Stackars lille Wille  

Vi har dock varit lyckligt förskonade från kräks -varianter av magsjuka innan så vi ska ändå vara tacksamma. Märkligt oxå hur stolt man blir över sina barn över de mest märkliga saker…

Wille har inte kräkts sen han var en liten bebis så han vet ju varken ut eller in hur /vad man gör. Han var så duktig, satte sig upp när jag sa till, kräktes på handduk som jag la i sängen när jag sa det till honom. Och la sig ner och sov igen mellan varje gång när jag sa nu sover vi igen. Så duktig kille!

Hugo som sover i samma rum sov sig igenom de första gångerna, sen satte han sig upp ock tittade varje gång och när jag sa nu sover vi igen så la kan sig ner och sov. 

Mina fina killar